Hej tomtegubbar
Tiden går så fort när man har roligt, sen går den fort när man inte har så roligt också som när mamma rignde och informerde om julens anstormande och jag tänkte, det är ju långt till jul men oj så fel man har när man tänker så. Det är aldrig långt till jul och det innebär att mitt anatomy final är ännu närmre, vilket verkligen inte är bra. Desstuom har vi ju en fysiologi uppsats att skriva, jag, carro och violaine/frechy frog the fidel ( som fortfarande inte kan uttala mitt efternamn, vi har skällt på henne också och förklarat att med svensk stavning är hennes namn 6 bokstäver och på franska så stavar hon med 9 bokstäver i en fullständig random ordning som inte har det minsta med uttalet att göra) och dessa eviga midterms i fysiologi som inte vill lämna oss ifred. Men jag får hålla tummen i spåret, på med natt mössan och in i dimman, om jag klara allt så blir det förhoppninsvis en tur till Japan efter examensperioden.
Hur tänkte man här?
Efter en tur till München och Oktoberfest med camping i tält lever jag fortfarande, stor bedrift i år då det var den 200:ade Oktoberfest. Nästa års blir det nog mer planering än de 15 min mellan två biochem vi hade i år. Vi hade en fantastisk helg! I måndags var jag ute på Üllö, skolans stordjurs klinik och " kollade läget" i basics of clinikal examination, vilke tär ett helt nytt ämne och vi är försökskaniner. Vi hade en jättebra dag och vi fick longera hästar, sätta på betsel, lyfta hovar, ta blod prov och ge sprutor. Denna 4 dagars flykt från den riktigta skolan resulterade i mentalt vakuum och verkligenheten kom i kapp i går. I dag har vi haft fysiologi labb och som vanligt som måste man skriva ett prov innan man får göra labben. Jag glömde så klart materialet man har prov på hemma i går så när jag hade min långa håltimme som jag brukar plugga labbar på fick jag gå igenom det vi har på vår tenta på måndag istället. När jag kom hem efter en ganska slitsam onsdag så var det bara vackert att sitta uppe och läsa igenom hela labb eländet, mitt i all förtvivlan lyckades jag sopa till mig själv på hakan med min stekpanna när jag skulle torka den. När jag sen skulle ta fram is att ha på den ömma hakan så lyckades jag naturligtvis ha ut isbitar på golvet. Jag reagerade som vilken vettig människa som hellst hade gjort, jag gick och la mig. Uppe med tuppen i morse och panik pluggade på labben och självfallet var det ingen fara. Man lär sig aldrig. Det är samma sak varje vecka. Panik, panik panik och så när man går ut i från salen dumförklarar man sig själv för att man hade panik innan. Måste läsa om Guiden eller något så jag lugnar ner mig!
Nu när jag återfått medvetandet så har jag sorterat ut mynt i min plånbok. Det är lika spännande varje gång man ska handla något för de flästa mynt i europa ser lika dana ut. Hur hade de tänkt där? Vet de inte att svenska kiosker är lika intresserade av 50 forint som en Ungersk är av 5 kr? Eller att en Tysk biljettautomat inte äter 200 Forint mynt? 
Överst till vänster 200 Huf, 2 E, 10 Huf 1 Kr.
nästa rad 100 Huf 1E, 50 Huf 5 Kr
sista raden 5 Huf, 5cen,t 2 cent 50 öre.
